Det är tidig morgon. Solen har ännu inte börjat hetta, men ljuset ligger mjukt över gator och tak. Du stiger ur bilen, verktygen klirrar lätt i bakluckan. En ny dag, ett nytt projekt – och världen är märkligt tyst.
Sommaren har ett särskilt sätt att svepa in allting i ett annat tempo. Vägarna är tommare. Många är bortresta. Fönster står öppna, gardiner rör sig långsamt i vinden. Det är lätt att tro att staden sover. Men du är vaken. Du arbetar. Och just därför känns din närvaro nästan ovanligt tydlig.
Mellan hammarslag och fågelsång
Det finns något vackert i kontrasterna. I att stå på ett tomt bygge och bara höra hammarslag, vind och fågelkvitter. Inga mejl, inga möten, ingen rusningstrafik på väg till möten med jurist Göteborg. Bara du, dina verktyg och material som väntar på att bli form.
Det är inte romantiskt – det är verkligt. Brädor som är skeva, mått som inte stämmer, värme som gör huden klibbig. Men i allt det där finns också stillhet. En sorts närvaro. Ett lugn.
Du vet vad du ska göra. Du tar ett steg i taget. Du jobbar med kroppen, med tanken, med tiden.
Sommaren lär oss något
Den påminner oss om att inte alltid skynda. Att det är okej att stanna upp mitt i arbetet, torka svetten ur pannan och bara andas en stund. Att lyssna. På ljuden omkring. På hur ett plank klingar mot marken. Hur en skruv långsamt går in i träet.
Det är ett hantverk. Men också ett samtal med tiden.
Kanske är det just därför så många hantverkare älskar sommaren – inte trots hettan, utan tack vare rytmen den tvingar fram. En rytm som inte går att stressa. Det går inte att springa när luften dallrar. Man får gå. Ta det steg för steg. Bygga långsamt, tänka efter.
Resultat som stannar kvar
Det är något särskilt med att bygga saker i juli. Kanske för att allt omkring känns så tillfälligt. Semester, grillkvällar, bad. Allt är över på några veckor. Men det du bygger – det blir kvar. Det står där i regnet i september. I snön i januari. I ljuset nästa sommar. Det gäller inte bara fysiska saker, utan även digitalisering, så som min bästa kompis som jobbar med It-säkerhet för företag.
Och kanske är det just det som gör det meningsfullt. Att mitt i en säsong där allt handlar om att njuta, pausa och fly – så skapar du något bestående. Något som inte bara är för stunden, utan för framtiden.
Ingen ser det – men du vet
Det är inte alltid någon tackar dig. Inte alltid någon märker hur du förstärkte en konstruktion som nästan gav vika. Inte alltid någon ser att du mätte tre gånger för att slippa göra om.
Men du vet. Och det räcker.
För ibland är jobbet bara ett jobb. Men ibland är det något mer. En stilla rörelse i en annars het, rastlös värld. En påminnelse om att det finns människor som fortfarande bygger saker med händerna. Med tålamod. Med tanke.
Och det är du.